Bergarters utseende och sammansättning avgörs av hur och var på Jorden de har bildats. Utifrån bildningssätt kan bergarter delas upp i tre huvudsakliga grupper: magmatiska, sedimentära och metamorfa bergarter. Dessa tre huvudgrupper av bergarter beskrivs nedan.
Magmatiska bergarter
Magmatiska bergarter bildas, som namnet antyder, från magmor. Magma bildas genom uppsmältning av bergarter. Magmatiska bergarter indelas i tre grupper beroende på var i jordskorpan magman kristalliserat (stelnat): djupbergarter, gångbergarter och vulkaniska bergarter. Djupbergarter och gångbergarter kallas tillsammans för intrusiva bergarter eftersom magman tränger in och stelnar i jordskorpan. I motsats står vulkaniska bergarter som är extrusiva, det vill säga har avsatts uppe vid jordytan.
Magmans sammansättning beror på var i jordklotet den bildats, där magmor bildade i Jordens mante
•
Sveriges högsta berg
I Sverige finns 11 toppar över 2 000 meter över havet. Vi har listat Sveriges högsta berg och toppar från Pältsa i norr till Storvätteshågna i söder (med reservation för utelämnade förtoppar, höjdpunkter). Flertalet av topparna är möjliga att bestiga utan klättererfarenhet.
Bestiga Kebnekaise
Att bestiga Giebmegáisi/Kebnekaise är en dröm för många. Men det är också en utmaning. Här kan du läsa om vad du bör tänka på inför och under din bergsbestigning. Läs mer om att bestiga Kebnekaise
Resan dit: Resan upp till STF Kebnekaise Fjällstation börjar i Nikkaluokta, där vägen slutar och vildmarken tar vid. 19 km ut på kalfjället i Norra Lappland, vid foten av Sveriges högsta berg, ligger fjällstationen. Här möter du full service, restaurang och 220 sköna bäddar. Boende Kebnekaise
Erbjudande: Sugen på att prova på toppturer, isklättring eller kanske randonnée? Se våra Aktiviteter Kebnekaise
Sveriges&nb
•
Berg
För andra betydelser, se Berg (olika betydelser).
Ett berg är en geografisk plats som höjer sig över sin omgivning. De kan variera i höjd från några tiotal meter till flera tusen meter.[1] Ordet används framförallt om delar av bergskedjor. Många andra höjdbeteckningar används i namn på berg i svenskan, till exempel fjäll, hög, vål, stöt, hammare, berg, kläpp och klump.[2]
Berg bildas som ett resultat av jordens uppbyggande (tektonik, vulkanism) och nedbrytande (erosion) processer,[1] vilket medför att de flesta berg finns längs med gränserna för nuvarande eller tidigare plattgränser. När större berggrundspartier höjs upp och långsamt formas genom nedbrytning bildas bergskedjor och bergsmassiv.[1]
Större delen av jordens berg finns på havsbotten. På land upptar bergen 24 procent av ytan: 52 procent av Asien, 25 procent av Europa, 3 procent av Afrika, 17 procent av Australien, 36 procent av Nordamerika och 22 procent av Sydamerika.