Hur många sitter hos

•

Kakor på scb.se

Senast uppdaterad: 2023-07-05

Av Sveriges knappt 5 miljoner hushåll bor de flesta i en lägenhet i ett flerbostadshus. På denna sida kan du läsa mer om hur hushåll och personer i Sverige bor.

På denna sida

Ett hushåll består av alla personer som är folkbokförda på samma bostad. En person kan endast vara folkbokförd i en bostad.

De flesta hushåll bor i flerbostadshus

Av Sveriges knappt 5 miljoner hushåll bor runt 50 procent i en lägenhet i ett flerbostadshus, och runt 40 procent i ett småhus. Resterande bor i byggnader som inte huvudsakligen är avsedda för boende, specialbostäder alternativt saknas uppgift om boendet.

2023
Antal hushåll	Andel hushåll
Småhus	2 085 964	42,2
Flerbostadshus	2 467 404	50,0
specialbostad	177 054	3,6
övrigt boende	63 660	1,3
uppgift saknas	137 892	2,8
samtliga boendeformer	4 931 974	100,0

Källa

Visa i Statistikdatabasen

* Övrigt boende: Fle

•

Senast uppdaterad: 2024-12-27

Sedan mitten på 90-talet har hushållens skulder ökat mer än inkomsterna. Skuldkvoten nådde en rekordnivå år 2021 och har sedan dess fallit tillbaka något. Däremot har skuldsättningen i förhållande till hushållens finansiella tillgångar hållit sig relativt konstant. Samtidigt har räntekvoten, hushållens kostnader för skuldsättning, ökat.

Hushållens skuldkvot, det vill säga hushållens skulder som andel av disponibel inkomst, ligger på historiskt höga nivåer. Jämfört med mitten av 1990-talet har den nära nog dubblerats. En viktig orsak är dagens lägre ränteläge . Det är nämligen inte bara storleken på skuldsättningen som avgör hur mycket belåning hushållen klarar av, utan även hur höga räntorna är. Det viktiga för hushållen är räntebetalningarnas storlek i förhållande till inkomsterna. Ett mått som visar på det är räntekvoten.

Som framgår av diagrammet steg räntekvoten från 1950-talet långsamt fram till 1980-talet, då uppgången eskalerade. Under 1980-ta

•

Kakor på scb.se

Antalet helårsekvivalenter som försörjdes med sociala ersättningar och bidrag steg med nästan 60 procent mellan åren 1990 och 1994. Sedan dess har antalet stadigt minskat och var 2019 nere på nästan samma nivå som 1990. Mellan 2019 och 2020 ökade antal helårsekvivalenter kraftigt i och med att fler personer försörjdes av ersättningar avseende arbetslöshet och arbetsmarknadsåtgärder i samband med att pandemin slog till. Den högre nivån låg kvar även 2021, för att därefter falla tillbaka under 2022 och 2023, till de lägsta nivåerna sedan mätningarna startade i början av 90-talet.

Under 2023 minskade antalet som försörjdes av arbetsmarknadsåtgärder, ekonomiskt bistånd, sjuk- och aktivitetsersättning samt etableringsersättning medan ersättningsformerna arbetslöshet och sjukpenning ökade.

Sjuk- och aktivitetsersättning, som är den största ersättningsformen och står för 29,3 procent av det totala antalet helårsekvivalenter, har minskat sedan 2006. År 2023 minskade