Hur många villor har
•
Senast uppdaterad: 2024-11-06
I Sverige bor de flesta i ett hus som de äger själva. Näst vanligaste boendeformen är hyreslägenhet följt av bostadsrättslägenhet. Tillsammans utgör dessa tre boendeformer cirka 90 procent av bostadsbeståndet i Sverige. Över tid har bostadsrättslägenheter blivit allt vanligare i hela landet.
År 2023 bestod bostadsbeståndet i Sverige av över 5 miljoner lägenheter och småhus. Den vanligaste bostaden är ägda småhus som utgör nästan 40 procent av alla bostäder, följt av hyresrättslägenheter som står för cirka 30 procent.
Sedan 1990 har bostadsbeståndet ökat med drygt 28 procent, vilket innebär att drygt 1 100 000 bostäder har tillkommit. Starkast har tillväxten varit bland bostadsrätterna, där antalet har ökat med 500 000 — en ökning med cirka 81 procent. Antalet bostäder påverkas både av bostadsbyggandet i Sverige och av hur mycket som rivs.
Utvecklingen av antalet bostäder skiljer sig mellan Sveriges regioner. I storstäderna har tillväxten av bostäder
•
Registrets innehåll
Lägenhetsnummer
I de fall där det finns fler än en bostad med samma adress, exempelvis i flerbostadshus, har varje bostad fått ett eget nummer enligt en standard som anges i förordningen om lägenhetsregister och i Lantmäteriets föreskrifter om lägenhetsregister. Numret anger var i byggnaden lägenheten finns.
Inga uppgifter om boende eller ägare
Det finns ingen uppgift i lägenhetsregistret om vem som äger, hyr eller bor i en lägenhet . Registret innehåller i huvudsak endast information om själva bostaden och byggnaden samt om bostadens adress.
Registrets innehåll
Adressuppgifter
För varje entré, det vill säga ingång till en byggnad där det finns en bostad, finns det i registret en belägenhetsadress.
En fullständig belägenhetsadress ska vara unik och bestå av:
- kommunnamnet
- kommundelsnamnet - om sådant finns
- adressområdet - gatan, vägen, byn eller gården
- adressplatsen - numret med eventuell bokstav.
Ett exempel på en belägenhetsadress är Sveavägen 47 • Senast uppdaterad: 2025-02-12 Under januari föll priserna på riksnivå för villor med 2,5 procent jämfört med föregående tremånadersperiod. Jämfört med motsvarande period föregående år steg priserna för villor med 4,2 procent. Diagrammet Prisutveckling och antal sålda villor visar att det finns ett positivt samband mellan prisutvecklingen på villor och antalet sålda villor över tid. En ökning av antalet sålda villor speglar en starkare efterfrågan på bostadsmarknaden, vilket leder till en positiv prisutveckling eftersom fler köpare konkurrerar om det tillgängliga utbudet av bostäder. Omvänt, under perioder med en svagare efterfrågan på bostadsmarknaden, minskar antalet sålda villor och därmed även prisutvecklingen. Faktorer som påverkar efterfrågan på bostadsmarknaden är bland annat ekonomiska förhållanden, ränteläget, risken för arbetslöshet, inkomstutvecklingen och konsumenternas förväntningar. Ett tydligt trendbrott i den uppåtgående prisutvecklingen på villor i april 2022 åter