Hur många har diagnosen
•
Åtta skäl till att adhd-diagnoserna ökar
Varför ökar antalet adhd-diagnoser? Sven Bölte, professor i barn-och ungdomspsykiatrisk vetenskap vid Karolinska Institutet och föreståndare för kunskapscentret KIND, beskriver åtta tänkbara anledningar.
1. Flera diagnoser ställs på samma person
Tidigare rekommendationer i såväl diagnosmanualer som praktik var att antalet diagnoser hos en individ skulle begränsas till den mest framträdande, liksom att inte alls ställa vissa kombinationer av diagnoser – till exempel autism och adhd. I dag är det rekommenderat och vanligt inom psykiatrin att ställa så många diagnoser som behövs för att på ett meningsfullt sätt beskriva och täcka in en persons symtom och utmaningar.
2. Ökad kunskap och medvetenhet hos de yrkesverksamma
I dag finns det en ny generation av professionella med högre medvetenhet och kunskap om adhd. Detta har lett till tid
•
Brant kurva över ADHD-diagnoser – men många slutar tidigt med medicin
Socialstyrelsen började kartlägga förskrivningen av ADHD-läkemedel i Sverige 2006 och redan tidigt syntes en kraftig ökning av andelen diagnostiserade, en trend som har hållit i sig. Sedan 2019 beskrivs ökningen som ännu mer dramatisk än tidigare. Kurvorna pekar brant uppåt för såväl barn och vuxna som bland båda könen. Den allra kraftigaste ökningen märks dock bland flickor mellan 10 och 17 år, samt bland unga kvinnor mellan 18 och 24 år.
– Där ökade andelen som hämtat ut ADHD-läkemedel med omkring 50 procent från 2019–2022, säger Peter Salmi, utredare på Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande.
Bland de allra yngsta barnen, i åldersgruppen 5–9 år, ökade andelen som fått diagnosen ADHD med närmare 45 procent under motsvarande period.
I nuläget har var tionde pojke mellan 10 och 17 år diagnosen ADHD eller ADD, liksom 6 procent av flickorna i samma åldersgrupp. Totalt tar just nu nära 190 000 svenskar mellan 5 o
•
Kontakt
Vem påverkas egentligen av bristande tillgänglighet? Många frågar oss hur många personer med funktionsnedsättningar det finns. Det är inte alldeles lätt att svara på, inte minst eftersom svenska myndigheter inte får samla ihop information om befolkningens funktionsnedsättningar. Så tycker vi också att det ska vara: den personliga integriteten är viktigast.
Fast ibland är siffror ändå bra att ha. Det är mycket enklare att övertyga folk att rätta till bristande tillgänglighet om man kan berätta för dem hur många som påverkas – och hur stora insatser som behövs.
Så hur får vi fram siffror vi kan lita på? Siffrorna nedanför har vi samlat in från många olika källor. De flesta av dem har tagits fram med en av dessa tre metoder:
- Urvalsundersökningar. En mindre grupp får representera