Ytterpanel hur gör

  • Stående panel utan lockläkt
  • Byta panel på hus
  • Stående panel utomhus

    • •

    Stående utvändig panel

    Den stående träpanelen är känslig för fuktskador eftersom en stor andel nedåtvänt ändträ exponeras för till exempel regnstänk från marken. Att stående panelbrädor dominerar torde vara kopplat till aktuell produktionsteknik men även ha kulturella och byggnadshistoriska orsaker. En stående panel är lätt att utföra med nuvarande elementbyggmetoder för småhus.

    Stående panel med lockläkt

    Lockläktspanel var den vanligaste vertikala panelen i Sverige fram till 1970-talet då lockpanelen (timmermanspanelen) blev vanlig även på bostadshus. Lockläktspanel upplever emellertid en renässans på senare tid. Lockläktspanelen, som fästs på ett horisontellt bärverk – spikläkt – kräver i regel luftning även i vertikalled. Tidigare har man ansett att springorna mellan panel

    •

    Det handlar främst om estetik när du ska välja vilken slags ytterpanel ditt nya garage, ditt nya förråd eller din nya tillbyggnad ska kläs med. Kanske ska panelen matcha något befintligt, kanske har du en speciell förkärlek till fjällpanel eller kanske handlar ditt val främst om vad som säljs billigt på byggmarknaden.

    Oavsett ditt val av ytterpanel ska du veta hur du sätter upp den på rätt sätt. Och du ska komma ihåg att oavsett hur mycket tid du har lagt ner på ditt nya projekt så är det enda som alla andra slutligen lägger märke till just fasaden.

    Läs mer om:Ytterpanel - Se alternativen här!

    Och här finns det fler fallgropar än vad man kanske skulle kunna tro. Här tar vi tag i de mest uppenbara: val och placering av de skruvar eller spik som du fäster brädorna med och avståndet mellan brädorna.

    Konsekvenserna av att inte ta den här delen på allvar kan vara att brädorna spricker, brädorna slår sig eller att det bildas glipor mellan brädorna.

    LÄS MER:Få en vacker fasad med

    •

    Liggande utvändig panel

    Liggande utvändig panel är vanlig i slagregnsrika områden i västra Sverige och i Norge men förekommer numera ofta även i övriga delar av landet. En fördel är också att det är förhållandevis enkelt att byta ut och reparera skadade partier med liggande panel.

    Under de senaste årtiondena har den förhärskande åsikten i Sverige varit att liggande panel klarar påverkan av regn sämre, att vatten skulle driva in i fogarna och skada träet. Stående panel har i stället ofta rekommenderats eftersom vattnet där inte ligger kvar på brädornas kanter. Senare undersökningar om fasader och fukt har visat att det är lämpligt att inta ett mer nyanserat förhållningssätt. Den del av träet som är mest känslig för vatten är ändytorna. Ändträ i stående panel utsätts f&ou