Hur utvecklas vår
•
Tonårshjärnan – mer känsla än förnuft?
Under tonårstiden sker det många förändringar i livet. Alla kommer i puberteten och kroppen förändras mycket. Även hjärnan utvecklas under den här tiden. Med hjälp av avbildningstekniker har forskarna visat att ungdomars hjärnor har områden där nya synapser bildas snabbt och mognar fortare medan det i andra områden bildas färre synapser och nätverk. Hjärnbarken, som består av grå substans, är indelad i lober och mognar från nackloben och framåt. Pannloben som ansvarar för våra mest avancerade kognitiva funktioner, det vill säga planering, förstånd och beslutsfattande, mognar sist och fortsätter utvecklas tills vi är i 25-30 årsåldern.
Känslorna styr
Hjärnbarken är som tjockast hos flickor vid 11 års ålder och hos pojkar vid 12 år. Efter det sker en minskning av den grå substansen medan den vita substansen ökar. Den vita substansen innehåller buntar av nervtrådar som sköter kommunikationen mellan hjärnbarkens nervceller. Den grå substans
•
Den psykiska hälsan påverkas av vilken bakgrund vi har, hur vi lever och vad vi är med om. Den påverkas av faktorer på samhällsnivå, i vår nära omgivning, och individuella faktorer. Och den kan förändras under livet.
De allra flesta drabbas av någon form av psykisk ohälsa någon gång under livet. Vissa saker som påverkar den psykiska hälsan går att förändra, medan andra är svårare att göra något åt.
Vår psykiska hälsa påverkas av en mängd faktorer såsom ärftlig sårbarhet, villkor under uppväxten, hur vi har det ekonomiskt och socialt, vanor och beteenden, förmåga att hantera påfrestningar med mera. Det handlar om vad vi gör, hur vi lever och vad vi är med om, men också om de rättigheter, möjligheter eller begränsningar som samhället och vår o
•
Så utvecklas hjärnan hos skolbarnet
De flesta av nervcellerna bildas under fostertiden men under barnaåren bildas många nya kopplingar, synapser, mellan olika nervceller. Synapsbildningen mellan nervceller är nödvändig för att vi ska kunna lära oss nya saker eftersom det gör att olika delar av hjärnan kan kommunicera med varandra och nya minnen skapas.
Hjärnan är som mest formbar fram tills vi är fem till sju år gamla och det är under barnaåren som vi har lättast att lära oss nya saker.
En sjuårings hjärna väger nästan lika mycket som den vuxnas. Synapsbildningen börjar plana ut och hjärnan växer inte så mycket mer och det uppstår en jämvikt mellan bildandet och försvinnandet av synapser.
Hjärnans vita substans ökar
Hjärnbarken, eller hjärnans grå substans, är som tjockast hos flickor vid 11 års ålder och hos pojkar vid 12 år. Efter det sker en minskning av den grå substansen medan den vita substansen ökar. Den vita substansen innehåller buntar av nervtrådar som sköter kommun