Hur skrivs ö


  • Danskt ä tangentbord
  • Norskt ö tangentbord
  • Vokaler med accenter
  • Mac: Du får tecknen æ och ø genom den enkla tangentkombinationen alt + ä, alt + ö.

    Pc med siffertangenter till höger: Du får gement æ genom att hålla vänster alt-tangent nere samtidigt som du skriver 145 med siffertangenterna till höger. Versalt Æ alt + 146, gement ø alt + 0248 och versalt Ø alt + 0216.


    Windows 10: Lägg till danskt eller norskt tangentbord genom att klicka på de tre bokstäverna nere till höger på skärmen (till exempel SWE, FIN, ENG), välj språkinställningar och lägg till språk. Efter det kan du enkelt växla mellan tangentborden genom att hålla Windowstangenten nere medan du trycker på mellanslag. Tangenten ö ger æ och tangenten ä ger ø med danskt tangentbord.

    Ett annat alternativ är att använda funktionen "infoga symbol" eller kopiera in æ och ø från någon annan text.


    Mediespråkvården rekommenderar att svenska medier skriver norska och danska æ och ø i namn som innehåller dessa tecken.

    15

    03

    2019

    Tillbaka

    Ö

    Ö (gemenform: ö) [øː] (fil) är en bokstav i det svenska alfabetet, och i flera språk en tilläggsbokstav till, eller modifiering av bokstaven o i, det latinska alfabetet.

    Historia

    [redigera | redigera wikitext]

    Bokstaven Ö härstammar från digrafen oe. Bokstaven ö uppkom av att man under 1500-talet satte ett litet e över o, vilket härstammar från tyska. Under medeltiden på svenska och fortfarande på danska, färöiska och norska används ø som härstammar från o och e skrivna bredvid varandra som œ.[1] (Ligaturen œ används i franska.) I frakturstil användes ett litet e ovanför ett o som beteckning för ö ända in på 1900-talet. I tysk skrivstil skrivs ett litet e med en n-liknande bokstav som något förenklad liknar två streck.

    Användning

    [redigera | redigera wikitext]

    Ö används i estniska, finska, isländska, svenska, azerbajdzjanska, turkiska, tyska och ungerska (men har i tyskan inte status som en självständig bokstav). Bokstaven kan också dyka upp i exem

    Ø

    Ø, (versal: Ø, gemen: ø), är en bokstav i bland annat flera nordiska språk, där den motsvarar (och uttalas ungefär som) svenskansÖ. Ursprungligen rör det sig om en ligatur av tecknen o och e (Œ) vilken senare ersatts av ett genomstruket o. Bokstaven placeras näst sist i det dansk-norska alfabetet (på sista plats kommer Å) och sist i det färöiska alfabetet (som inte har Å).

    Mediespråksgruppen rekommenderar att Æ och Ø skrivs så i utländska namn i svensk text. Dock bryter TT medvetet mot detta och ändrar till Ä och Ö i sina artiklar och rapporter, eftersom en del tidningar inte har tekniskt stöd för Æ och Ø samt för att Æ och Ø inte stöds av alla tangentbord.[1]

    Användning

    [redigera | redigera wikitext]

    I danska, norska, färöiska och norsk ortografi för sydsamiska används ø för mellansluten främre rundad vokal, eller ”ö-ljud”.

    Tecknet används även i bland annat det tanzaniska språket hadza och det kongolesiska språket Lendu.

    Datoranvändning

    [redigera | redig