Hur äter kor gräs

  • Hur mycket gräs äter en ko per dag
  • Vad äter grisar
  • Grovfoder ko

    • •

    Mycket mjölk på gräs och biprodukter

    I försöket fick 27 kor en liten mängd kraftfoder per ko och dag (max 6 kg), medan en kontrollgrupp om 10 kor fick upp till 12 kg per dag. Kraftfodret bestod främst av betfiber, vetekli, rapsmjöl och drank. Alla kor kunde äta så mycket gräs-klöverensilage de ville.

    Korna som fick lite kraftfoder åt mer ensilage men en något mindre total mängd foder per ko och dag (24 kg ts) jämfört med de i kontrollgruppen som åt 25 kg ts. Korna som fick lite kraftfoder mjölkade i medeltal 33,9 kg energikorrigerad mjölk (ECM) per ko och dag medan de i kontrollgruppen mjölkade 36,3 kg ECM per ko och dag. Skillnaden var dock inte statistiskt signifikant. Mängden kraftfoder påverkade inte kornas fodereffektivitet och inte heller deras energibalans eller fertilitet.

    Studien visar att kor kan anpassa sig till låga kraftfodergivor. Strategin &

    •

    Vad äter kor?

    Svenska mjölkkor äter mest gräs, oavsett om de producerar ekologisk eller vanlig mjölk. De betar utomhus på sommaren och på vintern äter de framförallt konserverat gräs (ensilage). Mjölkbonden odlar flera olika grässorter och klöver som tillsammans kallas för vall.

    En ko äter lite drygt 30 kilo grovfoder och tolv kilo kraftfoder varje dag. Kraftfodret består mest av krossad spannmål som oftast odlas på den egna gården. Dessutom äter korna till exempel restprodukter, så som rapsmjöl som blir över efter att rapsoljan pressats ut, fibrer från sockerbetor och spannmål samt drank som blir över efter etanoltillverkning. Även åkerbönor, ärtor och soja kan ges till kor eftersom de behöver mer protein än det finns i gräs. Andelen soja är ungefär en procent räknat på torrsubstansen, vilket är mindre än det europeiska genomsnittet.

    Drygt 90 procent av mjölkkornas foder är producerat i Sverige. Av de resterande tio procenten kommer hälften från Europa. Allt foder, oavsett urspr

    •

    Upptäckten av kossans höga metanutsläpp förvandlade henne till en klimatbov av rang. Men utsläppen har visat sig bero på vad hon äter. Nya siffror visar att kons betande är viktigt för miljön, det skriver Ann-Helen Meyer von Bremen i artikeln "Kossan ut ur skamvrån" i det senaste numret av Forskning och Framsteg.

    Det har blivit allt tydligare att mjölkens växthuseffekt varierar kraftigt, beroende på hur kon föds upp, vilken mat hon äter och hur maten odlas. Vissa studier har visat att nästan hälften av mjölkens växthuseffekt finns i fodret, och där ingår bland annat användningen och även själva produktionen av kvävegödsel och dieselkörning vid odlandet.

    I artikeln lyfts klimatfördelarna med ekologiskt lantbruk fram ur flera aspekter, bland annat att ekokossan äter mer grovfoder (hö och ensilage) och betar mer gräs än en konventionell ko. Om kon äter mycket gräs, särskilt om hon går ut och hämtar det själv på bete, går det inte bara åt mindre energi, det minskar också utsläppet av