Hur använder du granulärt
•
Hur fungerar aerobt granulärt slam jämfört med konventionellt aktivt slam för rening av kommunalt avloppsvatten?
Research Project, 2022 – 2023
Idag renas avloppsvatten vanligen med aktivt slam där mikroorganismer omsätter organiskt material, kväve och fosfor. Detta är en teknik som ofta fungerar väl, men den tar stora ytor i anspråk och kräver en hel del energi för bland annat att pumpa, blanda och lufta vatten och slam. De senaste decenniet har aerobt granulärt slam (AGS) blivit allt vanligare. Här sitter mikroorganismerna i små bollar av fritt flytande biofilmer, s k granuler. AGS är utrymmesbesparande och förbrukar mindre energi än konventionellt aktivt slam, men är en mindre välbeprövad teknologi. I båda processerna är det mikroorganismernas sammansättning och aktivitet som avgör reningsförmågan. För konventionellt aktiv
•
AGNES – Aerobt granulärt slam
Tuffare reningskrav och ökad belastning på grund av befolkningsökning och centralisering gör att de befintliga avloppsreningsverken behöver uppgraderas och byggas ut. Dessutom kryper bebyggelse allt närmare avloppsreningsverken, vilket ställer krav på om- och utbyggnationer som tar lite mark i anspråk. Samtidigt vill vi att reningsmetoderna ska vara robusta, energi-, kol- och kemikaliesnåla, ha liten klimatpåverkan och kunna underlätta för återföring av växtnäring.
Aerobt granulärt slam (AGS) är en innovativ, kompakt och energieffektiv avloppsvattenreningsteknik som nu är mogen för fullskaleimplementering världen över. Sweden Water Research drev två projekt åren 2017-2022 inom projektparaplyet AGNES, som står för Aerobic Granular sludge – Nutrient removal and recovery Efficiency in Sweden. Inom AGNES samarbetade vi med flera intressenter såsom universitet, företag och andra VA-bolag som var intresserade av forskning och utveckling samt implem
•
Simuleringar i gränslandet mellan flytande och fast fas
Granulära material är ämnen som består av ett stort antal fasta makroskopiska partiklar. Dessa material uppvisar väldigt spännande fysikaliska beteenden då de ibland kan ”flyta” nästan som vätskor och ibland låsa sig, ”jamma”, så att de mer liknar fasta material. De är varken fasta, flytande eller gasformiga material, men de delar egenskaper med dem.
I sin avhandling undersöker Daniel Vågberg med hjälp av avancerade datorsimuleringar jamming-övergången, det vill säga när ett granulärt material övergår från att vara i ett löst flytande tillstånd till ett fast ”jammat” tillstånd. I avhandlingen jämför Daniel Vågberg olika modeller för att representera granulära material i datorsimuleringar och hur dessa kan användas för att beräkna olika fysikaliska parametrar associerade med jamming-övergången.
Modellerna som används är väldigt förenklade beskrivningar av granulära material. Ett av syftena med studien var nämligen att