Hur fungerar hålkort
•
Hålkortsmaskin
En hålkortsmaskin eller tabuleringsmaskin var en mekanisk eller elektromekanisk föregångare till datorn. På engelska förekommer även termen electric accounting machine (EAC), elektrisk bokföringsmaskin.
Redan 1805 skapade fransmannen Joseph-Marie Jacquard en hålkortsstyrd vävstol, men det var Herman Hollerith som lanserade idén att använda hålkort för lagring av data, i samband med den stora folkräkningen i USA1890. Han grundade ett av de företag som sedan slogs samman till IBM. Hålkortsmaskiner kallades också länge för Hollerithmaskiner.
För att göra det enkelt och billigt att tillverka och hantera hålkorten använde Herman Hollerith ett slags standardstorlek, nämligen formatet på 1880 års dollarsedlar. Ursprungligen hade korten 45 kolumner med runda hål, men genom att göra hålen rektangulära kunde IBM år 1928 lansera kort med 80 kolumner. Den standarden lever fortfarande kvar på textbaserade bildskärmar som rymmer just 80 tecken per rad.
Det fann
•
Operativ Tidsperiod |
Del av AEF innehav
Hålremsa med 8 rader hål
Hålremsa med 8 hålrader och visning av ASCII- kod
Större bild
Dataminnets utveckling under 60 år
Inledning
Ett dataminne är en enhet som lagrar data i en dator. Beroende på minnets typ och syfte kan lagringen variera från bråkdelar av en sekund till flera år.
AEF har i sin ägo ett 20-tal olika dataminnen som representerar teknikutvecklingen under c:a 60 år. De minnestyper som vi tyckt vara mest intressanta har vi öppnat för att fotografera konstruktionsdetaljer.
Hålremsa är ett lagringsmedium som består av en pappersremsa med rader av instansade hål. Varje hålrad representerar ett tecken i kodad form. Hålremsa används tidigare som ”bärare” av indata och utdata i datorer och telefaxapparater. Apparaterna som användes var hålremsläsare och hålremsstans. Hålremsans funktion överto
•
Hålkort
- För hålkort i poker, se Hålkort (poker)
Ett hålkort är ett mekaniskt lagringsmedium som användes i datorns föregångare hålkortsmaskinen redan på 1800-talet. Hålkort användes länge för in- och utmatning av data i datorer. Från mitten av 1970-talet började man gå ifrån användningen av hålkort som lagringsmedium, en process som var nästan helt avklarad vid början av 1990-talet.[1] Det vanligaste formatet var 80-kolumnerskortet, som rymde 80 tecken (bytes). Det fanns även hålkort med 96 kolumner. Kodningen av hålkort kallas ibland Hollerithkod efter uppfinnaren Herman Hollerith.
Hålkorten kom att ersättas alltmer av disketter under 1980-talet.
Numerisk styrning
[redigera | redigera wikitext]Hålkort används fortfarande till att styra till exempel mekaniska vävstolar etc.