Hur funkar vårt minne
•
Minnesteknik
Det är viktigt att känna till hur minnet fungerar för att veta hur studierna ska läggas upp.
De starkaste sinnesintrycken flyttas över till långtidsminnet via korttidsminnet. Synintrycken är de som ”överlever” bäst men ju fler sinnesintryck som stimuleras vid inlärning desto bättre. Våra sinnen är syn, hörsel, känsel, smak och lukt.
Här är andra saker som vi lärt oss om minnet:
- Du kommer ihåg det du ser först och sist vid ett inlärningstillfälle och saker som upprepas.
- Avvikelser kommer du ihåg lättare
- Kan du skapa associationer till det du läser så kommer du ihåg det du lär dig bättre.
Ju längre tiden går från inlärningstillfället desto mindre kommer du ihåg. Detta kallas för glömskekurvan.
Hur bekämpar man då glömskekurvan utifrån det du just läst?
- Korta studiepass med regelbundna pauser
- Repetition.
- Försök associera till saker du redan har viss kunskap om
- Visualisera- försök att skapa bilder av det du läser/lär dig
Träning förbättrar mi
•
Så minns vi våra liv
Minns du och din bror olika om vem som egentligen välte granen den där julen när katten sprang bort och gröten brändes vid? Ni kanske minns fel båda två. Det menar forskarna som vet hur vi minns våra liv.
Men det är mer komplicerat än vad det kanske låter. Var i hjärnan våra minnen egentligen finns är fortfarande ”en av minnesforskningens stora gåtor”, säger Lars Olson, professor vid institutionen för neurovetenskap. Det är inte så att vissa nervceller rymmer vissa minnen, medan andra nervceller rymmer andra. I stället lagras våra långtidsminnen utspridda på många platser i hjärnbarken, säger Lars Olson:
– Tänk dig att man avbildar något i form av ett hologram på en glasbit som man sedan slår sönder. Det sägs att man då ser en nästan komplett bild, fast med sämre upplösning, i varje enskild skärva.
Ungefär så verkar minnen lagras in i hjärnbarken. Enligt vissa uppskattningar sägs hjärnan bestå av nära 100 miljar
•
Minnet och hur det fungerar
Minneskapacitetens egenskaper och de fyra slags minnen vi har.
Minnena består av nervceller som binds ihop av synapser till kretsar eller kopplingar i hjärnan. Ju mer information som anländer till hjärnan, desto fler kopplingar sker mellan hjärncellerna. Kopplingarna är inte permanenta och som de flesta vet kan det vara svårt att återkalla vissa minnen.
Exakt hur minnen lagras i hjärnan är något som forskningen ännu inte kan besvara. Det finns två disparata teorier. Den ena menar att representationer av ett specifikt minne sparas i neuroner kollektivt och fördelat på kanske miljontals nervceller (det finns över 100 miljarder minnesceller i hjärnan). Den andra teorin menar att ett mindre antal neuron, kanske några tusentals tillsammans bildar representationer av en minnesbild. Den andra teorin har förordats alltmer på senare tid baserat på nödvändigheten att minnen behöver vara samlade på en mindre mängd neuron för att understödja kvicka associationer.