Hur väljs utskott
•
Det här gör utskotten
Mycket av riksdagens arbete
gör ledamöterna i utskotten.
Utskotten arbetar med frågorna
som riksdagen ska besluta om.
Innan riksdagen beslutar om en fråga
ska ett utskott ha arbetat fram
ett förslag till beslut.
Ibland behöver utskotten få veta mer
om ett ämne.
Då kan de bjuda in experter och ställa frågor.
Det kallas öppen utfrågning.
När utskottet är färdigt med sitt förslag
till beslut så röstar alla ledamöter om förslaget
i kammaren.
Andra exempel på arbetsuppgifter:
- Utskotten följer upp alla frågor som
riksdagen har beslutat om.
Det är för att se om det blev som det var tänkt. - Utskotten arbetar också med EU-frågor.
Till exempel arbetar skatteutskottet
med förslag från EU
som handlar om skatter.
Konstitutionsutskottet granskar regeringen
Konstitutionsutskottet har en särskild roll i riksdagen.
Det är det utskott som granskar
hur regeringen sköter sitt arbete.
Om utskottet ser att regeringen
inte har skött en uppgift kan utskottet
ge råd om hur
•
Riksdag och regering
Vart fjärde år har vi val till riksdagen, regionerna och till kommunerna, det vill säga år 2026, 2030 och så vidare. Valdagen infaller alltid på den andra söndagen i september.
Alla svenska medborgare som fyllt 18 år får rösta i riksdagsvalet. Förenklat gäller att de politiska partier som har flest mandat (platser) i riksdagen (majoriteten av de 349 platserna) bildar regering.
Regeringen styr landet men granskas av riksdagen.
Riksdag
När riksdagen samlas för första gången efter ett val väljer ledamöterna talman och vice talmän (posterna kan innehas av både kvinnor och män).
Talmannen leder riksdagens arbete och kammarens sammanträden. Talmannen får inte delta i debatterna eller rösta när olika ärenden ska avgöras. Vid en eventuell regeringsbildning är det talmannen som leder förhandlingarna och lägger fram ett förslag för riksdagen om godkännandet.
Riksdagsledamöterna fattar tusentals beslut varje år. Naturligtvis kan ingen riksdagsledamot sät
•
Riksdagsutskott (Sverige)
Ett riksdagsutskott är en organisatorisk enhet i riksdagen, med lägst 15 riksdagsledamöter och ett kansli i respektive utskott.
Utskottens historia
[redigera | redigera wikitext]Systemet med utskotten har funnits sedan 1603. Utskott nämns först uttryckligen i 1719 års regeringsform artikel tolv (sekreta utskottet), och 37. I artikel tolv fastställs sekreta utskottets sammansättning: ridderskapet och adelen gör ett utskott af tjugufyra personer, presterskapet af tolv och sammaledes borgareståndet af tolf deras ledamöter. I det sekreta utskottet hade normalt inte bondeståndet tillträde.[1]Deputation var det allmänt förekommande namnet på de svenska riksdagsutskotten under frihetstiden (1719—72),[2] till exempel Barnhus- och Hospitals-Deputationen.
Utskottens funktion var ursprungligen att samla riksdagsmän över ståndsgränserna för att behandla frågor av särskilt känslig art.
Utskottens organisation
[redigera | redigera wikitext]Till u