Hur många volt krävs
•
Under uppväxten har vi lärt oss att inte leka med el och inte plocka in eluttag. Elektrosäkerhet är viktigt, men hur mycket kraft behövs innan den blir dödlig?
Här kommer vi att hantera skador och faror med låg spänning, för högspänning är risken och farorna mycket högre .
Två viktiga begrepp:
Ampere och Volt
Vad är ampere och volt?
En mycket enkel men användbar visualisering är att föreställa sig en flod.
I floden Ampere är flodens storlek / bredd (dvs. strömmängden). Volt är hur snabbt floden rinner (spänning).
Vad är det farligaste av volt och ampere?
Du kanske tror att 10.000 volt är farligare än 100 volt, men i det nuvarande sammanhanget är det inte.
Det är nämligen mängden ström som är farligt för oss människor, dvs förstärkare. Vi kan dela ampere med 1000 och få MilliAmpers, förkortat mA.
Som ni ser av figuren kommer alla strömmar över 10mA att ha smärtsamma konsekvenser.
Över 10mA kommer du att kunna få muskel
•
Nätspänning
Nätspänning är den spänning som normalt finns i eluttag av standardtyp. Nätspänningen är sinusformad och anges med avseende på frekvens och effektivvärde, det vill säga ett kvadratiskt medelvärde av den högsta spänningen i sinuskurvan.
I Sverige är nätspänningen alltid en växelspänning och frekvensen är 50 Hz. De flesta länder i Europa, Asien och Afrika används nätspänningar enligt nedan, då de precis som Sverige antagit IEC 60038 som nationell standard vilken anger fasspänningen till 230±23 V. Innan dess låg de vanligt förekommande nationella standarderna mellan 220 V - 240 V. I ett fåtal andra länder, till exempel USA, är nätspänningen 120 V, 60 Hz. I Sverige finns tre nätspänningar:[1]
- 230 volt ±10% 50 Hz.[1]Standardspänningen i alla vanliga enfas vägguttag. I ett trefassystem kallas denna fasspänning och är spänningen mellan var och en av de tre faserna och neutralledaren i den till elcentralen inkommande ledningen. Fram till EG-harm
•
Volt
- För andra betydelser, se Volt (olika betydelser).
Volt (V), är en härledd SI-enhet för elektrisk spänning (elektromotorisk kraft).[3] Enheten är uppkallad efter den italienske fysikern Alessandro Volta (1745–1827), som uppfann Voltas stapel, sannolikt det första kemiska batteriet.
I praktiken mätes antalet volt med en voltmeter eller ett oscilloskop, antingen som en potentialskillnad (spänning) mellan två mätpunkter i en elektrisk krets (som ansluts till instrumentets plus- respektive minusmätstickor), eller som potentialen i en mätpunkt (som ansluts till plusmätstickan) relativt referensjord (minusmätstickan). Referensjorden har således potentialen 0 Volt. Antalet volt kan avse likspänning, det vill säga spänningens tidsmedelvärde (visas om voltmetern ställs i DC-läge), växelspänningens effektivvärde (AC-läge på voltmetern), växelspänningens toppvärde eller amplitud, eller växelspänningens momentanvärde, det vill säga variation med tiden (mätes med oscillos