Hur hittar du polstjärnan
•
Lär dig hitta på stjärnhimlen
Stjärnbilder
Gå ut en klar kväll och vänd blicken upp mot himlen. Idag finns det 88 stjärnbilder att skåda, varav omkring 60 stycken går att se från Sverige.
Idag finns det 88 stjärnbilder att skåda, varav omkring 60 stycken går att se från Sverige. Dessa stjärnbilder har sitt ursprung i den grekiska mytologin
Det kan vara praktiskt att ha med en stjärnkarta. Tänk bara på att undvika att använda vanlig ficklampa när du tittar på den ute, då vitt ljus förstör mörkerseendet. Använd istället en lampa med rött ljus.
Här finns en länk till en karta som du kan skriva ut: Stjärnbilder – astronet.se
Stjärnbilder
Gå ut en klar kväll och vänd blicken upp mot himlen. Det du ser är en gnistrande stjärnhimmel där vissa stjärnor lyser klarare än andra. Här i Sverige kan vi se den norra stjärnhimlen och den ändrar sig också lite efter årstid. Vissa stjärnbilder kan vara näst intill osynliga vissa delar av året. Nu under vintern finns d
•
Polstjärna
En polstjärna är en stjärna som står rakt eller nästan rakt "över" någon av jordens geografiska poler och därför inte ser ut att röra sig på himlen vilket i sin tur gör den till ett lämpligt hjälpmedel för stjärnnavigering och astrometri. Men även så kallade fixstjärnor rör sig i förhållande till jorden och den nuvarande Polstjärnan kommer därför att vara ersatt av en annan efter ett antal tusen år.
Norra polstjärnan
[redigera | redigera wikitext]Sedan några tusen år är Polstjärnan den synliga stjärna som ligger närmast jordens nordpol. I oktober 2012 hade Polstjärnan deklinationen + 89° 19' 8" (vid epok J2000 var den + 89° 15' 51,2"). Därför framträder den alltid som norr på himlen med en precision som är bättre än en grad, och vinkeln som den gör med hänsyn till den sanna horisonten (efter korrigering för brytning och andra faktorer) är lika med observatörens latitud med en avvikelse av mindre än en grad.
På grund av stjärnornas rörelser genom rymden
•
Polstjärnan
Polstjärnan Alfa Ursae Minoris | |
Hur polstjärnans stjärnsystem kan se ut | |
Observationsdata Epok: J2000 | |
---|---|
Stjärnbild | Lilla björnen |
Rektascension | 02t 31m 49,1s[1] |
Deklination | +89° 15′ 50,8″[1] |
Skenbar magnitud () | 2,02[1] |
Stjärntyp | |
Spektraltyp | F8 Ib C |
U–B | +0,38 |
B–V | +0,64[2] |
Variabeltyp | Cepheidvariabel |
Astrometri | |
Radialhastighet () | -17 km/s |
Egenrörelse (µ) | RA: 44,48±0,11[2] mas/år Dek.: -11,85±0,13[2] mas/år |
Parallax () | 7,54±0,11 mas |
Avstånd | 434[3]lå (133 pc) |
Absolut magnitud () | -3,64 |
Detaljer | |
Massa | 6 M☉ |
Radie | 46±3, 1,04 och 1,38 R☉ |
Luminositet | 2500 L☉ |
Temperatur | 7 000 K |
Metallicitet | 112 % |
Ålder | 70 miljoner[4] år |
Andra beteckningar | |
Alfa Ursae Minoris, Nordstjärnan, FK5 907, JP11 498, SAO 308, 1 Ursae Minoris, GC 2243,
|