Hur länge sitter theralen
•
Ett avregistrerat läkemedel är ett läkemedel som inte längre är godkänt för försäljning i Sverige. Det kan finnas flera anledningar till att ett läkemedel avregistreras. Du hittar grundinformation om avregistrerade läkemedel i Fass.
Den vanligaste orsaken till att ett läkemedel avregistreras är låg försäljning. Då kan företaget som marknadsför läkemedlet välja att låta avregistrera det.
Andra orsaker till avregistrering kan vara att det har uppkommit problem i tillverkningen, eller att allvarliga biverkningar har upptäckts hos läkemedlet.
Om du använder ett läkemedel som blivit avregistrerat bör du kontakta din läkare för att få råd om din fortsatta behandling.
Information om avregistrerade läkemedel i Fass
I Fass hittar du grundinformation om alla avregistrerade läkemedel som funnits på svensk
•
Sannolikt ingen effekt av sömnläkemedel efter två år
Sömnläkemedel är mycket vanliga. Enligt Socialstyrelsens läkemedelsregister hämtade cirka 870 000 individer ut minst ett recept på sömnmedel under 2020. Fler kvinnor, 534 000, än män, 336 000. Detta är sannolikt en underskattning då sömnmedel här inskränks till gruppen med ATC-kod N05C vilket domineras helt av zopiklon, zolpidem, propiomazin, melatonin och nitrazepam. Andra medel som ibland används för sömn som till exempel alimemazin (Theralen) och prometazin (Lergigan) inkluderas inte i dessa siffror. En stor andel individer använder sömnmedel regelbundet i många år.
Sömnstörningar är associerat med vissa sjukdomar som till exempel diabetes, hypertoni, smärta och depression. Om sömnmedel ska användas ska det vara under kort tid. De allra flesta randomiserade studier med sömnmedel jämfört med placebo pågår mellan 12–24 veckor. Författarna lyfter en av de längsta studierna som pågick i åtta månader (zolpidem). Här sågs under två
•
Sedativa antihistaminer – risk för allvarlig intoxikation
De sedativa antihistaminerna alimemazin (till exempel Theralen), hydroxizin (till exempel Atarax), prometazin (till exempel Lergigan) och propiomazin (till exempel Propavan) har använts i Sverige sedan 1950-talet. De utvecklades ursprungligen för behandling av allergi, men används i dag främst för den sedativa effekten, och indikationer är bland annat symtomatisk behandling av sömnrubbningar och ångest. Förutom en antihistaminerg (H₁-receptor-) effekt har dessa antihistaminer även uttalat antikolinerga effekter och ger upphov till en långvarig sedering.
Det finns en viss risk för sänkt kramptröskel och EKG-förändringar, framför allt förlängning av QT-intervallet. Allvarliga arytmier förorsakade av substanserna har beskrivits, vanligen i samband med intag av andra QT-förlängande substanser eller vid elektrolytrubbningar. Substanserna är fentiaziner eller fentiazinliknande och därmed nära besläktade med vissa antipsykotiska