Hur ser mullbärspapper ut
•
10 Bambu komebukuro
Dessa väskor är skapade med den japanska tekniken katazome. Färgen är indigo och grundtygerna är från Japan och Sverige, mestadels linne men också hampa och bomull, samt lite siden.
Mönstret skär jag med skalpell i japanskt mullbärspapper på fri hand. Minnen av intryck från den omgivning jag lever i, hav och strand, natur och trädgård. Indigons egenskaper ger en lekfullhet i variationer med gradienter och nyanser.
MINA KOMEBUKURO
Den väska som jag har skapat är min egen form av komebukuro. Varje väska är helt unik och framtagen med många handgjorda moment. Tyget är medvetet färgat för just den dimensionen, en långsmal tygbit som viks till en väska med två lika vackra sidor. Jag har arbetat med gradienter, samt ibland dubblerat mönstret genom att göra hela katazome processen en eller två gånger till.
Yttertygerna varierar mellan olika hampa-, bomulls- och linnekvaliteter; tunna och kraftiga, vintage, hand- eller maskinvävt och i enstaka fall fabriksny
•
Igår tog jag tåget till Stockholm. Det är härligt att bara ha ett par timmars resa till Stockholm och enkelt kunna byta ut lugnet på landet mot en dag i storstan.
I Kungsträdgården satt folk och fikade under almarna och på Dramatens trappa var det fullt med folk som lapade sol.
Mitt första stopp blev ett besök på Dansmuseum. Där pågår en fantastisk utställning med teaterkläder skapade av Charles Koroly. Kläderna är mästerverk av fantasi, konstruktion och sömnadsteknik. Materialet är ofta återbrukade textilier, bland annat broderier från Indien och raffiabroderier från Kongo. Dräkterna ser oväntat fräscha ut, efter att ha använts på scenen kväll efter kväll i månader. Utställningsrekvisitan är också värd att studera. Broderitekniker och människokroppen visas på gamla skolplancher och antika välanvända provdockor står i inspirerande grupper.
Bilden har jag lånat HÄR från Dansmuseums hemsida, fotograf Carl Thorborg. Dräkten användes i Bröderna Lejonhjärta på Stockholms Stadsteat
•