Hur många gömmer sig
•
Allt fler ensamkommande gömmer sig: ”Det är ett sjunkande skepp”
I måndags aviserade regeringen en lag som kommer att ge ensamkommande barn och ungdomar som varit här i minst två år möjlighet att få stanna för att studera vidare.
Samtidigt fortsätter avvisningarna. Kinna Skoglund är talesperson i nätverket #vistårinteut:
– Det var ju hoppfullt först när många trodde att det här skulle rädda alla. Intentionen är ju god. Men man utsätter ju dem återigen för den här ovissheten som man vill rädda dem från.
”Flera kommer hålla sig gömda”
Flyktinghösten 2015 kom 21.354 ensamkommande unga till Sverige. Enligt Migrationsverkets besked i augusti väntar fortfarande de flesta av dem på besked om de ska få asyl eller inte.
Över 6.000 har i år skrivits upp i ålder och bedöms nu vara över 18 år efter ifrågasatta åldersbedömningar, och många av dem har nu fått avslag på sin ansökan om asyl. Men även de kommer att omfattas av det nya lagförslaget. Men bara om de lyckas hålla sig kvar i Sverig
•
Över 12.000 efterlysta – gömmer sig undan utvisning
Dagens lagstiftning gör det svårt för polisen att hinna med alla utvisningsbeslut.
– Efter fyra år preskriberas ett beslut. Så ett stort antal av dessa ärenden preskriberas utan att vi har hittat personen, säger Per Löwenberg.
Lagen ger de människor på flykt som fått avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd rätt att ansöka på nytt fyra år senare.
Få ärenden klaras upp
Polisen hittar och utvisar i dagsläget bara omkring en tredjedel av de efterlysta migranterna innan hela processen måste börja om igen.
– Det är naturligtvis inte bra, vi klarar inte av vår uppgift, säger Per Löwenberg.
LÄS MER: Barnfamiljen har levt gömd i flera år
Hög belastning och prioritering är två av anledningarna.
– Man får väga det mot hur mycket vi ska leta, inte bara mot hur mycket resurser utan också mot hur mycket kontroll vi ska ha, säger Per Löwenberg.
”Många håller sig undan”
Utvisningsärendena är komplicerade och ibland mycket
•
”Många gömmer sig bakom manualer och processer”
Detaljstyrning och felfinneri kan hämma både kreativitet och arbetsglädje. Louise Bringselius, docent i organisation och ledning och verksam som forskare på Handelshögskolan i Stockholm, lyfter i sin bok Tillitsprincipen fram ett alternativ: ett ledarskap baserat på tillit.
– Om rädslan för att göra fel tar över, vågar medarbetarna inte längre ta egna initiativ, förklarar hon.
Därför ska du ge medarbetaren frihet och ansvar
Tillitsbaserat ledarskap handlar om att skapa en miljö där medarbetare får det handlingsutrymme och stöd de behöver för att lyckas. Louise Bringselius konstaterar att ledarskapet måste anpassas till individernas olika behov.
– Tillit börjar hos ledaren själv. Det handlar om att se sina medarbetare som de individer de är, och ge dem friheten att ta ansvar och vara kreativa.
Ett exempel på tillitsbaserat ledarskap kan vara att minska byråkratin och i stället fokusera på att undanröja hinder som försvår