Hur skapas sjöar
•
Inledning
Problemet med sjöar och indelning i typer beror på att dessa inte har en genetik, som levande organismer. Från mitt lekmannaperspektiv antar jag att det här är ett av geologins grundproblem. Att härleda geologiska händelsers början och beskriva hur alla dessa skeden i vår jords historia ter sig idag, i alla dess blandformer. Jag hade inte den blekaste aning om svaret på frågan "hur blir en sjö till" när jag började med det här. Varför finns det så mycket vatten i vårt land? Varför finns vattnet där det finns? För dom flesta av oss så är en sjö en sjö, inget mer med det. Men jag ville veta mer om vad en sjö är och hur den blir till. Texten Sjöars födelse, liv och död samt olika typer av sjöar är resultatet av ovärderlig hjälp jag fått av professionella geologer. En förutsättning för att en sjö ska finnas är ju att det finns en behållare i terrängen för vattnet. Uppkomsten av dessa sjöbehållare är geologiska.
I texten kan du få en förståelse för sjöarnas uppkomst som jag
•
Sveriges största sjöar: Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren
Sverige är ett mycket sjörikt land. Sjöar och andra vattendrag upptar nästan 9 procent av landets areal. Det finns ca 100 000 sjöar i Sverige, men bara 10 000 av dem är större än en kvadratkilometer.
Det exakta antalet sjöar och sjöarealen förändras ständigt på grund av bland annat landhöjningen, erosion och igenväxning.
De fyra största sjöarna representerar en fjärdedel av Sveriges totala sjöareal. Dessa är Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren.
Vänern
Vänern är med sina 5 519 km² Sveriges största insjö och Europas tredje i storlek. Bara Ladoga (17 700 km²) och Onega (9 700 km²) i Ryssland är större än Vänern.
Sjöar bildas i naturliga sänkor i jordytan av det vatten som tillförs genom nederbörd direkt på sjöytan och på marken inom sjöns tillrinningsområde.
Nederbörden från tillrinningsområdet når sjön genom marken och i små eller stora vattendrag.
Vatten lämnar sjön genom avdunstning direkt från sj
•
Erosion och igenväxning
Tjäle och frost påverkar jordtäcket, vilket framför allt i fjälltrakterna ger upphov till en omfördelning av jordarterna. I sluttningar leder ras, skred och andra sluttningsprocesser till att jord och bergmassor omfördelas.
Allt eftersom sjöar fylls med sediment grundas de upp och växer successivt igen till torvmarker. I sjöar avsätts ofta gyttja som till stor del består av rester från de växter som lever i sjön.
Torv består helt av rester från de växter som vuxit på en viss plats. Torvens egenskaper bestäms av hur nedbruten den är och vilken typ av vegetation som byggt upp den. Längs sjöstränder bildas ofta torv som består av rester från vass eller starr. När torven växer ut över den forna sjön bildas ett kärr.
Allteftersom torvlagren blir mäktigare ändras vegetationens sammans&a